Känner mig som en idiot :(

Kryckor är inget roligt alls. Och jag har ju inte jätteont i foten heller. Mer värk och i synnerhet då på kvällarna.

Men visst, dom röntgade ju och såg att det var en mindre fraktur och en liten spricka och för att komma undan värken och få det att läka bättre så måste jag väl vila foten och då är det ju kryckor som gäller.

Men.... jag fixar det fan inte, jag känner mig jättedum, jag har hysteriskt ont i händer och armar, jag känner mig mer handikappad nu än med värken i foten.

Jag vill bara sitta på rumpan i soffan och sura.

Måste ju visa mig ute sen i dag och då ska det frågas och pratas och bla bla bla :(

Känner mig ivägen hemma också när jag inte kan göra allt som jag vanligtvis gör.

Jävla skit rent ut sagt!!!!

Jag och mina 2 nya bästisar

I 2 veckor ska vi hänga ihop.
Anledningen? En mindre fraktur på vänster sida av vänsterfoten och en spricka under mellantån.

Jag slapp gips för det skulle inte göra nån större skillnad. Linda ordentligt och minimal om möjligt ingen belastning på foten.


från the ipåånn by moi :D

Den konstiga foten

från the ipåånn by moi :D

Efter en hård dag på dagis....

Så kan det va skönt att slappa med Byggare Bob å lite godis. :)

Åska och spöregn

Så här fin var himlen när jag åkte till dagis och precis när vi kom ut till cyklarna så öppnade himlen sig med ett redigt dån.

T sa inte ett ord utan cyklade fortare än jag någonsin sett han cykla medans Z satt i cykelsadeln och toktjöt.

Tur att vi har nära till farfars :)

En liten Humla och en liten Mask

Har vi numera här hemma då killarna idag började om dagis efter sommarlovet.

Dom smygstartar lite lätt nu i två veckor innan allvaret drar igång den 22:a.

E börjar fritids imorgon. Han har ju inte varit dit sen i maj när dom hade inskolningen så jag ska vara en timme med honom där imorgon men jag tror inte det blir några problem.

Jag har inte mått bra idag. Konstig i kroppen, illamående och ont i magen av och till och efter jag hämtat grabbarna var det som om luften gick ur mig. Middagen fick jag kämpa i mig trots att det var köttbullar och potatis som ju alltid funkar.

Känns som om det är det händer nåt nytt, som frångår det jag är van vid så ballar kroppen ur.

Nu ska vi gå ifrån slappa sommarrutiner till det vanliga höstlunket. Inget ont i det men jag har ju hunnit vänja mig vid att göra typ ingenting.

Vilken gör mig minst sagt nervös för den 22:a. Vi ska upp tidigt, jag vet inte ett jota om skolan eller vilka vi är som ska gå kursen, osäker på bussen, osäker på precis allt.
Killarna har en lång dag på dagis och jag vet att vi kommer att vara slut hela högen innan vi är hemma och när vi är slut. Ja då gnäller vi, precis allihopa (alltså både jag och ungarna blir skitgnälliga!)

Och R jobbar, vilket gör att jag ska rodda allt själv på en dag då jag nog eg skulle behövt ett par timmar själv i lugn och ro för att smälta allt.

Men även om jag är nervös för det så vet jag också att när det verkligen gäller, när det kommer till kritan, när jag står där och egentligen mår apa. Så vet jag att det funkar. För att det måste funka.

Och sen när mina små älskade hjärtan har somnat.

Då kan jag sätta mig ner och grina om jag behöver. Ska ladda med onyttigheter iallafall så jag har nått att trösäta under tiden jag eventuellt bryter ihop. ;D :D

aja nog svallat om det, nu ska jag försöka få i mig lite fika och kolla film med älsklingen innan sängen kallar.

R jobbar imorrn och jag har ett par timmar själv mitt på dan då grabbsen är på dagis och fritids, vet inte om vi ska träffa nån på eftermiddagen annars blir vi bara hemma och softar.


Puss och kram Hannah

Kvällsrastning av liten huligangroda

Jag fångade han i flykten :D

Promenaden innehöll allt :  jaga spöken, hoppa över lavafloder, mosa äckliga hallon(inte min ide och jag åt upp mina hallon!) och vifta med laserpinnen.
Mycket givande och uppfriskande promenad :D


från the ipåånn by moi :D