Det var mig en väldigt lång måndag

#2

Jahopp. Nån här som tror att vi klev upp kl 06.00 imorse?

Räck upp en hand? Någon?

Inte. Nä men ni har så rätt så.

6.30 slappade jag till mig själv och tvingade mig att kliva upp.

Dom två minsta grodorna sover nere hos oss och låg och snarkade ikapp i T´s säng.

Hann gå upp, kissa och göra i ordning frukost och sen gå ner och VÄCKA DOM!!!

Det kommer säkerligen inte att upprepas igen på ett par år...

Efter lite småstress så var vi faktisk på dagis 7.40 och lämnade lillebror och sen iväg vidare till skolsköterskan med T.

Lite orolig blev han eftersom hon sitter på högstadiet och jag inte haft möjlighet att gå förbi där med honom så han visste inte riktigt var hon var men när vi väl kom in så gick det bra.

Han svarade på dom flesta frågorna och han verkar trivas bra i skolan, vilket jag visste, han älskar ju skolan och kompisarna och fröknarna. Men kraven ökar, det märks för han är ofantligt trött på eftermiddagen då han kommer hem.

Han vägde 23,9 kg och var 123,5 cm lång. Stora killen våran <3 p="">
Efter jag lämnat honom i skolan så åkte jag hem och fick ågren.

Huset såg ut som en bomb efter helgen och tvätten hade smitit ända ut i hallen.

Så åka på praktiken eller städa?

Det blev städa. Och dåligt samvete. Och jag känner så väl igen det här mönstret som jag har så jäkla svårt att bryta.

Om 2 veckor tar praktiken slut och då börjar jag redan nu att backa undan, är sjuk, är hemma, allt för att det ska bli lättare att sluta sen.

Mitt i städruschen ringde dessutom AF. Och ja herregud. Jag vet inte vad jag ska säga. Hon visste inte mycket och hela tiden vad tycker du ska vi göra si ska vi göra så ska vi bla bla bla bla.

Efter mycket velande så kom hon i alla fall fram till att vi kanske skulle ses ( You think!!) så på onsdag kl 14 ska jag träffa henne och samtalet med henne gjorde mig grinfärdig så jag tar med mig Roger på onsdag.

Efter en snabb lunch bytte jag om och tog bussen till stan, unnade mig en lyxshake på MAX innan jag gick på uppföljningsmötet med föräldragruppen.

Det var intressant men som vanligt så känner jag efteråt att jag emellanåt har dålig impulskontroll och att jag kanske inte alltid hinner tänka efter innan jag öppnar munnen. Bra eller dåligt det vet man jag inte riktigt. Idag kändes det dåligt för jag mår dåligt när jag kommer hem och tänker " vafan sa jag så där för, dom måste ju tycka jag är helt jäkla bäng!"

Kl 16.40 tog mötet slut, Mia hämtade mig i stan och sen åkte vi och hämtade ungarna, slängde i oss mat och sen ner till tennishallen på träning. Killarna skötte sig superduperbra och träningen gick också superduperbra. På onsdag är det sista träningen och nästa måndag har vi avslutning på just Fit Campen men sen kommer träningen att fortsätt i Fitclub och det är typ samma sak.

Hemma igen kl 19 och alla skittrötta och gnällig. Inte ett dugg konstigt, det har varit en jättelång dag för samtliga. Så kvällsfika och sen mys i våran säng tills dom alla började snarka.

Så nu sitter jag här, skriver det här och pimplar te och kollar med ett öga på Förhäxad, inne på säsong 3 och det är jättekul att se den igen, följde den då den gick på tv way back in the old days.

Hoppas eran måndag varit bra.

// Hannah

På dagen sover bara bebisar och farfar

Imorgon bör och ska alla kliva upp kl 06.00. Det inkluderar alltså även den väldigt sega mamman i huset.

T ska vara hos skolsyster 08.00 och innan dess ska lillebror ha hunnits lämnas på dagis. 

Så då tycker ju jag då att man ska gå och lägga sig i tid, helst den vanliga tiden 19.30-20.00.

Fast då var det ju det här med sommartiden. 

Det är ju ljust ute. 

Ljust = dag det vet ju alla.

Och då dom enda som sover på dagen är bebisar och farfar så kan således mina barn som varken är bebisar ( låt mig ifrågasätta det helt tyst ) eller en farfar så kan dom ju inte gå och lägga sig eftersom 19.30 i fredags var rätt mörk medans 19.30 idag eg är 18.30 och därmed betydligt ljusare. 

Så nu tittar dom på Zig & Sharko och inväntar mörkret ( eller John Blunds sovpulver som mamman fräckt hällde i mjölken även till barnet som eg inte behöver sovmedicin, och innan jag får skit för det så är det Melatonin, googla på det) 

Nu kom dock Z och upplyste mig om att han tycker det är tillräckligt mörkt för att kunna sova så då är det nog bäst att passa på innan han kommer på andra tankar. 

       Godnatt från Zedd <3

Slö söndag?

Var det nåt sånt jag skrev imorse??

Pizzan tog nästan 2 timmar att få hem!!! Alla va jättehungriga och griniga och kastade sig över maten som INTE var god :(((

Fy fan va besviken jag blev. Osten smakade som nåt gammalt härsket och det var som ett slem över hela pizzan.

Det blir ett stor fett minus till pizzerian idag som i vanliga fall brukar vara jättebra!

Efter den ytterst slemmiga och inte speciellt mättande lunchen så tog jag T med mig och gick bort till Willys för att hämta hem Z. 

En typisk T grej innan vi åkte. Jag pratade med farmor och sa att jag inte skulle cykla då jag ville ha koll på Z. När jag lagt på kom T och gormade om att han inte  orkade gå och de är så jobbigt.

Jag sa då att han kunde cykla varpå han svarade att du sa att jag inte skulle cykla. Nej sade jag, jag sa att JAG inte skulle cykla, du får cykla. 

Nu höll det på att braka ihop så jag tittade honom i ögonen och sa " Tyr ska cykla (tecknade cyckel) mamma ska gå"

Och då förstod han och låsningen uteblev. 

Det där är nåt som vi måste jobba hårdare med och komma ihåg att vara övertydliga med namn och kanske tecken också. 

När vi gick hem från Willys så var han jätteduktig och cyklade sakta brevid lillebror och uppmuntrade honom med hejarop hela vägen hem :)

Väl hemma satta jag om blomman på bron och sen röjde jag undan i klädkammaren och dammsög av golvet.

Nu är det mattime och sen godnatt om ungarna går med på att lägga sig en timme för tidligt i deras värld :)

Hur har sin söndag varit?

  Bättre än halvissen torr ljung. 

oh ljuva söndag.....

#1#

Sitter fortfarande i mitt soffhörn i bara linnet och tänker att snart ska jag röra på mig, klockan är ju faktiskt inte så mycket och sen såg jag att klockan var 12!!!!

Så nu måste jag verkligen verkligen verkligen rör på mig.

Jag hörde nämligen ett rykte om pizza ända fram till dörren (ånej vi har inte vunnit på lotto utan har innestående pengar på favvostället) och jag vet inte om pizzasnubben vill träffa mig i det här linnet som knappt sitter ihop.

Sen ska den förlorade sonen hämtas hem från farfars, jag hörde nåt om en kattfälla och en tårta och att ungen tydligen lyckat cykla hela 1 meter innan han dök ner i ett dike. Så det lär väl utvärderas över en kopp kaffe eller dylikt innan vi rör oss hemåt igen.

I övrigt så har vi nog inte några större planer för den här dagen och ja just det ja, jag kör mig en liten egen blogga i hundra dagar utmaning, för att komma igång igen med bloggen.

Min belöning dag hundra blir en glass. Om jag kommer ihåg det vill säga.

Have a lovely sunday people :D

Vem var det nu som var längst i den här familjen

Äldsta sonen som når mig till axlarna ber mig komma in i köket och hjälpa han med en sak.

Han vill ha en vattenflaska. 

Jag tittar frågande på honom och han pekar längst upp i köksskåpet.

Det som är så högt upp att man lätt får svindel om man tittar ner när man är där uppe och klättrar.

Det finns ju en anledning till att Roger gömmer sitt godis där uppe om man säger så.

Så jag tittar på sonen igen och frågar honom.

"Hur tänkte du vännen? Sist jag kollade så är din pappa, som ligger i vardagsrummet i runda slängar 40 cm längre än mig. Han behöver ingen stege för att nå dit upp!"

"Men du är bättre på att klättra"

Jag är en sucker för fjäsk tänker jag sedan när jag står på köksbänken och får svindel. 

         Där uppe vid taket. 

   Precis vid kanten av himlen.

Ständig känslan av att inte duga

Men samtidigt så duger jag.

T fick härdsmälta delux när vi skulle gå hem från fritids igår.

Ute i sandlådan bland alla dom andra barnen.

Tårarna sprutade. Snoret sprutade. 

Han kastade sand. Han skrek så det ekad och all lek stannade nästan upp.

Pedagogerna stod handfallna. 

Sen satte dom igång dom andra barnens lek igen

T's pedagog kom fram och frågade om hon fick prova bryta. 

Varsågod sa jag. 

Hon gjorde allt rätt men bryta låsningen kunde hon inte.

Några barn kom fram, frågade mig om han hade ont, om han var arg.

Jag förklarade så gott jag kunde och bad dom sen fortsätta med sitt.

Efter 10 minuter satte jag mig på knä brevid honom.

Tog upp telefonen. Spelade lite musik. Öppnade nya favoritappen med tecken.

Frågade om han visste hur hajen såg ut?

Då blev han tyst. Öppnade ett öga och tittade på mig.

Jag tecknade snabbt haj. 

Sen Byggjobbare. Ambulans. Groda.

Nu låg han tyst och tittade på mig. 

Sen tecknade han förlåt. 

Jag tecknade glad och pannkaka. 

Han satte sig upp och så pratade vi om det som blev tokigt. 

Och sen tog vi cyckeln och åkte hem.

Och sen på kvällen kom samtalet som jag/vi väntat på och som äntligen visar att vi kanske nog är på rätt väg.

Idag när jag lämnade honom fick jag höra av hans pedagog va duktig jag var igår och att T har tur som har en sån mamma.

Så det vet jag iallafall. Att jag duger till att vara mamma. Och det är väl egentligen set viktigaste och betalningen i kärlek är den bästa man kan få.

Tyvärr kan man inte betala räkningar och mat med kärlek så jag behöver ju ett jobb. Men där duger jag inte. 

Efter en dryg vecka med vår

Så har det blivit vinter igen. Och det må väl va om det va kallt men det är det inte utan det är blött och slaskigt och man kan vrida ur ungarna när dom kommer hem från skolan och dagis.