Här är Mamma och Tyr tillsammans direkt efter snittet.
Hannah tittade på mig och sade:
" Roger, det är en Tyr. "
Jag svarade:
" Visst är det så. "
Efter att Pappa stressat på Barnmorskorna under vägning & mätningen träffades vi allihopa på UVA bara trettio minuter efter att vi motvilligt skiljdes åt i Operationssalen.
Ett väldigt trevligt och lyckligt återseende blev det där.
Vi diskuterade skillnaden mellan Elrics dramatiska/traumatiska förlossning, då kaos regerade, och Tyrs som faktiskt gick precis som planerat.
Att ett par timmar kan göra sådan skillnad, att lite beröring kan förändra så mycket. Fantastiskt!!!
Hannah fullkomligen strålade, det lyste verkligen om henne. Så där som man vet att det ska vara när man blir förälder.
Jag njöt av hennes lycka, och kände att den här gången fick vi njuta fullt ut av vårt mirakel, båda två.
Den stolthet och respekt jag kände för Hannah under Elrics långa och svåra förlossning blev, om möjligt, ännu större denna gång.
Ett sånt mod och beslutsamhet som denna kvinna, min kärlek, min livskamrat/min vän/mitt allt, visade under denna graviditet, går ej att beskriva, och jag känner mig än en gång hedrad och privilegad, att ha fått dela denna upplevelse med henne.
Hannah, jag hade aldrig kunnat hitta en bättre människa att dela mitt liv med, tack för att du finns här för mig, du modiga och underbara kvinna.
Jag älskar dig!!! För alltid.
// Satan
Första bilden uppe på BB
Första natten ville personalen på BB att vi skulle få sova så de tog hand om Tyr ända till på morgonen.
På morgonen efter läkarronden fick vi reda på att våran lilla Tyr hade kräkts upp all mat under hela natten. Orsaken var troligtvis att han hade kvar fostervatten i lungorna och mådde illa av det. De tog ett blodsocker som var väldigt lågt, endast 1,3 .
De berättade att om han inte fick behålla nästa mål, och få upp sockret, skulle han behövas tas ned på Nyföddsavdelningen och bli satt på sondmatning och sockerdropp.
Eftersom inga framsteg gjordes, blev han tagen dit på Onsdag den 4/4 kl 11.45
Hannah ringde mig, då jag var hemma och hälsade på Elric och våra kreatur.
Hon var nere hos honom ett par timmar, och åkte sedan upp på BB för att vila och vänta på maten som jag skulle köpa med upp.
Jag kom upp till BB vid 18 tiden, vi åt utan aptit och tog oss en våning ner för att träffa vår lilla stackare.
Han hade fått behålla två 15ml sondmatningar, och blodsockret hade ökat till ett tillfredställande snitt på 2,5 - 3,5. Vi fick reda på att om han fortsatte äta bra och öka sockret under natten, skulle de ta bort sockerdroppet och börja med flaskmatning igen.
Jag fick chansen att ge honom mat (15ml) innan vi gick upp för att sova. (Vår andra natt utan bebis på salen...snyft!!!) Det gick bra och han kräktes inte upp något. Vår tuffa grabb!
Pappa och Tyr efter sondmatningen, sent Onsdag kväll.
Direkt efter frukost på Torsdag morgon drog vi ner igen, spända på hur det gått med vår kille under natten.
Blodsockret hade ökat till 4+ och han hade fått flaska hela natten och fått behålla allting. TJOHOOOO!!!!
Däremot hade han dippat i vikt till 2817g...ääääh, det var väl inte så konstigt.
Vi trodde att han skulle få komma upp med oss, men de behövde tre till socker på 4+ innan det blev aktuellt. Dessutom sade de på ronden att vi inte skulle få tillbaka honom förrän tidigast på Fredag.
Hannah och Tyr på Torsdag förmiddag.
Modstulna drog vi oss tillbaka vid lunch, Hannah för att vila och äta, jag för att åka hem och ta hand om våra andra pojkar.
Hannah ringer mig kl 13.00, då har hon fått upp vår lilla tuffing, som tagit sig upp på fötter igen, genom att behålla all mat och ha ett stabilt blodsocker.
Ny energi flödar genom mig, vill tillbaka, fort...men Elric vill gosa och ha uppmärksamhet, vilket han får, Mamma är ju med vår andra kille, man måste räcka till alla.
Torsdag väll. Vi har bestämt oss för hemgång imorgon Fredag, om allt funkar under natten förstås.
Vi matar, gosar, vilar och njuter av varandra under hela kvällen och allt flyter på som det ska, vi tar ett skönt bad (Tyrs första dopp) sent på kvällen.
Alla ska bada!!!
Vi går kollektivt upp på natten och matar och byter, vid 05.00 fårjag nog och packar allt som jag kan (får) bära och lämnar BB för att förbereda hemfärden. Puss Hannah, puss Tyr, Pappa ska fixa allt tills han kommer för att hämta er om ett par timmar. Later dudes!!!
Tyr innan Pappa åker på morgonen.
Väl hemma börjar jag röja upp, städa, ta ut pojkarna, ringa till Farmor och säga åt henne att komma hit med Elric så fort han fått i sig frukost. När de kommmer leker jag med Elric ett tag, innan jag drar till Farfar och sätter i Babyskyddet i skitVOLVON, som som vanligt gjort Pappa väldigt besviken genom att haverera, då det som minst behövs.
Faan jag behöver börja jobba så vi får råd att köpa ett nytt batteri.
Tack Farfar för att jag fick låna bilen.
Full-laddad vet jag med mig att den klarar en 20 mil, så jag känner mig trygg inför hemfärden.
Med babyskyddet på plats sticker jag tillbaka till Elric ovh Farmor för att invänta Hannahs telefonsamtal efter läkarronden.
10.45 Beskedet kommer, vi får åka hem. Gagagagagagagagoooooooooooooooooooo!!!!!
Gasen i botten till BB, stjäl en rullstol i entrén, till packningen som blev kvar, och upp i
hissen till våning 8.
Där låg en sådan här cooling och väntade på mig.
Ner till bilen och iväg till Max för att fira med ett Friscomål med Fanta och Minimorötter, YUMMY!!!
Vid hemkomsten blir vi mötta av en glad storebror, som var jätteglad att träffa Mamma och Pappa.
Lillebror fick även ett varmt välkomnande av Farmor och storebror. En storebror som det första han gjorde var att hamta sin nya fina blåa bil och lägga den framför lillebrors händer i babyskyddet. Ja jävlar, vilket gäng man tillhör.
Under eftermiddagen och kvällen har vi njutit av att vara tillsammans.
Elric har hjälpt till att göra ersättning åt lillebror, samt varit väldigt hjälpsam vid blöjbyten och påklädning. Lillebror har dessutom hunnit med att få känna på och se större delen av Elrics imponerande samling av bilar, motorcyklar och allt annat möjligt.
Tyr i Mamma & Pappas säng på kvällen.
En jävligt bra Långfredag har det varit.
Vi är alla där vi ska vara nu, tillsammans, och bara njuter av att vara just det, tillsammans.
4 kommentarer:
Hej Roger och Hanna! Karina skickade ett sms och berättade nyheten för mig och när jag kom till jobb såg jag att det fanns en sida jag kunde gå in på för att se mer. Stort grattis till er båda! Härligt att läsa att allting gått bra och att ni både verkar må riktigt bra, bortsett ifrån ditt krånglande sår(Roger). Ha det gott, så hoppas jag att vi hör av dig, Roger, snart. Kram Sofie
Hej vänner!
Har varit in och tjuvkikat på ert undervek,,,vad gullig han är!
Ett jätte stort grattis till er från oss!!!
Sänder en stor å varm härlig kram från oss!
///Katta och Alva
Värmer i hjärtat att ni mår bra och att det blev en fin förlossning. Ha det så gott å pyssla om varann. Läntar tills vi ses.Vill krama om er allihop.
kram mamma/svärmor/mormor
Hej Roger och Hanna! Vilka vackra bilder på Tyr, ja på er oxå förstås. Läste om er och jag blev väldigt tagen av er berättelse. Ni 2 är ämnade för varandra så är det bara.Jag hoppas ni mår bra allihopa, och Roger måtte du komma tillbaka snart. Hoppas vi ses snart, sköt om er alla, många lyckönskningar och kramar och pussar från Karina.
Skicka en kommentar