Vaknar vid 6.30. Klockan fullkomligt skriker i örat på mig. Jag drar fingret över skärmen och det blir tyst. Jag ligger i mörkret. Blinkar med ögon. Försöker fokusera blicken på pricken i taket.
Tillslut sitter den där. Jag anar minuternas tickande väg mot nästa ringning.
Jag dra sakta ut mina fötter som ligger under Tyrs varma mage. Hur kan han tycka att det är skönt att ligga på dom?
Funderar en stund till på ingenting. I mitt huvud är det tomt och mörkt. Återigen anar jag sekundernas flyende morgonrusning. Jag suckar. Sätter mig upp.
Väckarklockan på andra sidan rummet ger mig rätt. Minuterna och sekunderna har tjurusning mot katastrofen.
Tyrs varma huvud buffar mig i sidan.
" Godmorron vännen. sovit gott?"
Han grymtar något och sätter sig upp
"Kan vi gå upp. Får jag bära telefonen?"
Jag ger han telefonen. Drar en hand över min stora älskling. Ställer mig upp.
"då går vi då vännen"
På väg till toaletten hörs pipet från vinden.
Hämtar pipet och storebror. Den mycket trötta storebroren.
Dom sitter som små vingklippta gråsparvar i soffan och blinkar med ögonen och tittar på nåt barnprogram medan jag gör frukost. Och kaffe. Och te.
Ingen är kompisar vid frukosten. Ingen äter heller egentligen någon frukost.
När vi har förvandlat köket till en krigszon är klockan ännu närmare katastrofen och storebror blir arg.
Katastrofen smäller högt. Storebror går arg till skolan.
Allt blir fel
Pipet lämnas på förskolan. Bästa kompisen finns innanför dörrarna och Pipet drar iväg utan en blick på mamma. Precis som det ska vara.
Vi åker till stan. Älsklingen och jag. och Tyr. med huvudet nerkört i Simpson ser han inte den starka höstsolen som förblindar oss. Den otroligt fina höstdagen det faktiskt är. Om än kall.
Första stoppet. Tandläkaren. Är trots morgonens katastrof tidiga. Trots stoppet från bilen då vi klappade en grismorrande liten hund.
Vi är ute tre minuter efter att vi egentligen skulle varit där. Med en Tyr som är nöjd och glad och som hade fina tänder.
Stopp två. Talpedagogen. Tyr vinkar glatt och försvinner iväg med henne i 30 minuter.
Kvar sitter vi. Flippar med telefonerna och prata lite. Funderar lite. Ute lyser solen. Den starka höstsolen.
En trött Tyr hämtar oss. En jätteduktig Tyr. Vi tackar för idag och ses om ett par veckor.
Hemma väntar lunchen. Belöning tvspel. Soffan och filten och tröttheten.
Jag känner mig ledsen. För mycket. För inget.
Pipet och Storebroren hämtas hem. Eftermiddagen rullar på som den alltid gör.
Det enda nya. Kvällslyset i skogen. Skrik och fnitter och bus. och tårar. och hålla liten hand.
Sen små kramar. Lugna andetag. susande andetag. värme. stillhet.
Jag sitter i mörkret och lyssnar. tittar. tänker på allt som kunde varit. på allt som är.
slår vad med mig själv vilken tid Tyr kommer att parkera på mina fötter. Hur många gånger vi måste gå upp med honom och kanske Pipet ikväll.
Jag funderar på vad vi ska fika. Om vi ska prata. Om vi ska kika på något. Eller om vi bara ska lägga oss och kramas tills sömnen hittar oss. Det skulle vara skönt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar