2006-12-22

En lugn dag som inte blev så lugn.....

DAGENS ORD: APA*

Morgonen gick i slöhetens tecken, vi låg i soffan hela familjen och läste Mollys Jul och alla andra böcker, lekte med bondgården, körde lite bil och lite traktor.

Fixade iordning åt Sauron & Morwen och kollade bebisarna, som alla mådde jättebra.
R blev lite skraj för ena bebisen hade en mörk prick på halsen som såg ut precis som en sårskorpa så jag jag pillade lite försiktigt och det visade sig bara vara ett linfrö *pust*,
vi trodde ju först att nån hade bitit lilla bebben i halsen och det vill man ju inte.

Jag och Ellis var ut en sväng, skönt men lite råkallt, saknar snön :(
Vill ha snö till på söndag men det är knappast troligt med det här vädret och på söndag skulle det ju till och med vara 5 grader varmt och sol så jag det här blir nog faktiskt min första gröna jul.

Gick en sväng, busa lite i lekparken, hoppade på lite stenar, kollade att alla hänglåsen på garagen var låsta, tittade på GG:s ** områdesbil, tittade på trafiken på stora vägen, och roligast av allt att trycka på gå-knappen vid övergångsstället, han trycker och sen vet han så väl att han måste vänta tills det blir en grön prick och en gubbe på andra sidan innan man får gå.

Handlade lite innan vi pillrade oss iväg hem, lillprinsen trött för han ville åka vagn och det vill han inte så jätteofta annars, eller han åker gärna vagn men han säger aldrig till själv att han vill åka ifall han inte är trött.

R hade fixat lunch medan vi var ute så det var bara att sätta sig till dukat bord när vi kom hem.

NICE, thank you darling :D:D.

Och sen var det dags för dagens första fight, alltså lunchvilan, vilket prinsen inte var med på alls. "Titta mamma va pigg jag är, jag ligger här på golvet och halvsover medan jag kör med mina bilar" var vad jag översatte vrålet som nog hördes ända in till Gävle med när jag plockade upp lillgrodan och la han i sängen, tog 15 min sen snarkade han gott. Mamma vet bästa :D

Sen tänkte vi då ha en lugn och skön eftermiddag........

Vilket totalsket sig.

Efter fighten med sonen tog jag en kaffekopp och satte mig framför datorn för att andas ut och ha lite jag tid medan han sov.

R som för en gångs skull kände för att vila på dagen gick och la sig och han väl blunda några minuter innan telefonen ringer.

Jag hatar när folk inte talar om när dom byter nummer på mobilerna så man vet vem det är som ringer ! :(

Funderar en sekund innan jag svarar, ångrar mig i samma ögonblick för i andra ändan är en kompis till oss som vi inte umgås jättemycket med, träffas lite då och då och hörs ibland i telefon.
Kruxet med just denna kompis (m familj ska sägas) är att när dom ringer från mobilen så är dom alltid ute och åker och vill alltid komma förbi och säga hej = bli bjudna på fika och skvallar/skryta av sig lite, så kompisen blir ju jätteglad för att vi är hemma och säger att vi kommer förbi om en halvtimme är det ok?

Och jag är alldeles för snäll, så jag min mes kan ju inte kläcka ur mig att jag/vi inte alls är upplagda för nåt spontanbesök från familjen Buller så jag piper fram att "ja det går väl bra"

Lägger på och dunkar huvudet i bordet minst 20 ggr (skoja bara men go lust hade jag) sen gick jag och väckte R som blev måttligt road.
Tur är iallfall att prinsen hunnit sova 1 timme och vaknar själv 10 min innan dom kom.

Problemet med denna kompis med familj är att dom är........ ja jag vet faktiskt inte vad jag ska skriva, för vi gillar att umgås med dom samtidigt som det tyvärr oftast är jobbigt, i synnerhet när/om dom har pojkarna med sig.
Dom har 2 pojkar i tät ålder och dom är mer vilda än tama och hela huset ser alltid ut som en tornado har dragit fram när dom åker hem. Kruxet är att när dom kommer och hälsar på så sätter dom sig bara ner på rumpan och dricker sitt kaffe och släpper lös ungarna.
Vi försöker vara sociala och prata med dom samtidigt som vi springer runt som skållade råttor och försöker rädda lite av bohaget.

Nu har vi ju iallfall Ellis rum som är fullt med leksaker så dom var ju mest där inne och röjde men det finns ju saker där som vi är rädda om oxå och Ellis är väldigt rädd om sina saker och väldigt försiktig så han tyckte inte alls att det var roligt när dom härjade på så där.

Sa till lite fint att försöka hålla lite koll på dom men dom såg mest oförstående ut, menar på att dom är ju pojkar så dom måste ju få röja lite!
Ja, hemma kanske, jag skulle skämmas om jag släppte lös Ellis så där hemma hos nån.
Och det är ju lite det som gör att vi drar oss för att bjuda över dom, för det blir så jobbigt med ungarna.

Sen är det oxå tyvärr lite jobbigt att ena sonen har Downs, för det skyller dom allt på, det går ju inte säga till han för han har Downs och dom påpekar oxå hela tiden hur lite Downs han har medans vi tyvärr snarare tror att dom har gått in nån förnekelse om att han faktiskt har ett handikapp för vi har känt dom sen sonen var liten och tyvärr måste jag säga att det inte är mycket han har utvecklats på alla dom åren. Han prata inte och kan inte heller många tecken utan han sitter mest på golvet i ett hörn och stirrar rätt fram, alla försök till kontakt ratas.

Dom Downs barn jag har träffat har varit väldigt sociala och kramig och väldigt raka så han känns väldigt handikappad för mig och jag tycker helt ärligt att det är jobbigt att se att dom inte orkar/vill ta till sig hur det faktiskt är.

Iallfall under den dryga timme dom var hos oss så han dom med att :
* Riva ner draperiet till fåglarna, kommentar om det " men oj vad du gör",
* Slicka på ALLA duploklossar, åtgärd = hela duschen full i duploklossar,
* Pilla på R:s nya dator 511 ggr, kommentar " du är inte hemma nu och det där är inte pappas dator"??

Alltså ungarna är 7 och 8 och vet inte att vissa saker får man inte röra, Ellis som är 21 mån vet mycket väl att datorn är aj aj och skulle aldrig komma på tanken att pilla vid datorn, eller jo visst gör han det men det räcker med ett ord för att han ska gå därifrån och göra nåt annat, här säger dom till, ungen vänder går 1 m, kolla om dom ser han och vänder sen och går tillbaka.

I dörren på väg ut möter dom farmor som var jättesnäll och kom med riset som vi skulle ha till middagen och som jag och Ellis skulle köpa när vi var ut men jag med huvudet fullt av bomull glömde ju naturligtvis det.

Sen kom M och I förbi med en julklapp till Ellis, Tack M men du vet att det inte behövdes, vi köpte till I för att det är skoj med julklappar så jag hoppas att du inte kände nåt tvång att köpa.

Passade på att göra lite mördegskakor efter middagen, prinsen hjälpte till lite, mest med att trycka ut lite former och tjuta av lycka efter varje form.
Sen med att strö mjöl över hela sig själv, bordet, soffan, lite på väggen, lite på akvariet och lite på Charlie som inte riktigt uppskattade det hela av nån konstig anledning.

Sen ville han "hjälpa" till att diska vilket ju då slutade i översvämning i köket och en styck utvisad prins till badrummet, där ju alla klossar var så det var jätteskoj.

Men kakorna blev bra och goda men jag var helt slut efteråt och ångrade att jag tyckte det var en bra ide att göra dom efter middagen, skulle nog ha gjort dom imorrn på förmiddagen istället.

Av duschen så blev prinsen mer vild än tam så det var en ren brottningsmatch att få på han pjymasen och han blev så uppspelt att han bet mig jättehårt i axeln, vilket resulterade i en jättearg och ledsen mamma och en jätterädd och lessen prins :(

Blev så jäkla arg att jag bara vrålad, ont som f-n gör det ju och fint blåmärke på en gång,
förstår att han blev rädd men pappa tröstade och sen kramdes han och jag oxå och sen var han som en liten igel efter mig resten av kvällen.

Pappa hade ett allvarligt snack med sonen som gjorde smärtan lite lättare, jag stod i köket och svor och dom satt i soffan.

P: Man får inte bitas, det gör ont.
S: "med allvarlig röst och stora ögon" Näää
P: Du får inte bita mamma"
S: Nääää, "väldigt allvarlig och med eftertanke"

Tur för han att han är så söt för annars skulle han ligga ute på Tradera flera gånger om dan ;)

Nattningen var ledsam idag oxå, vet inte varför men det är bara att vara bestämd med det är svårt när han blir så ledsen men jag sjöng lite för han idag och vi låg jättetätt och bara kramades och det tog bara drygt 10 min innan han somnade så det går ju bra ändå men tidigare har han inte varit ledsen så jag vet inte om det är för att han är i en utvecklingsfas just nu eller om det bara inte är roligt att lägga sig. Han har ju börjat trotsa lite nu och så lär han sig så mycket nytt hela tiden så lilla knoppen lär ju gå på högvarv.

Nix nu ska jag gå och lägga ner kroppen och hoppas på en lugn natt, lillebror är nog en nattuggla för jag märker inte så mycket av han på dagarn men nattetid är det lite mer fart och jag har oftast värsta träningsvärken i magen på morgonen + att jag måste gå upp och kissa betydligt oftare än vad jag behövde med Ellis så lillebror gillar nog att ha gympa på kissblåsan.


*Dagens ord är det nya ordet som Ellis har lärt sig under dagen, idag som sagt apa vilket han sa när vi läste en djurbok.
**Gavlegårdarnas minibil som dom åker omkring i området med, jobbigt att gå ;)

Inga kommentarer: