2014-04-06

Jag kräks snart på det här!!!!

Jag ser rött. Illrött. Eller kolsvart.

E har visat att han kan ta det ansvar som krävs för att han ska få åka till kompisarna 10 min bort. 

"Kravet" från oss var håll reda på telefon, svara när vi ringer och kom hem när vi säger det.

Det har funkar bra sen något år men nu helt plötsligt funkar det inte alls. 

Eller det var väl fel ordval. Det fungerar egentligen, för han har koll på telefonen, han svarar när vi ringer, iallafall första gången. Han säger också att han åker på en gång när vi ber honom.

Men sen blir det fel någonstans för hem kommer han inte. 

Han har 20 min på sig att komma hem för vi vet att det tar lite tid. 

Men kommer gör han inte och sen svarar han inte när man ringer eller så svarar han och säger att han är i skogen eller vid dagis. Vilket då skulle innebära 3 minuter innan han står i hallen men nejdå det krävs minst ett samtal till och har man tur så står han i hallen en timme efter någon av oss har ringt honom.

Vi har pratat om varför han inte kommer hem på en gång. Svaret då var att han vill göra klart det han håller på med, avsluta helt enkelt. Så då kom vi överens om att vi ska ringa 15 min innan så han hinner avsluta och sen ringa igen efter 15  min.

Det funkade två gånger sen var det samma visa igen trots beröm och positiv stärkning. 

Varför funkade det inte med förvarningen? 

Han kom inte ihåg att avsluta. Han ville inte avsluta. Han vet inte.  

Vi har provat det mesta, belöning, bestraffning, ringa en timme innan, kortat orden ( tidigare " Hej det är mamma, nu vill jag att du kommer hem" till " hej, åk hem nu!" )

Vi har slut på idéer om hur vi ska få det här att funka och det stör hela kvällsrutinen för dom andra två. 

När jag dessutom är själv hemma kan jag ju inte bara åka och hämta honom.

Just nu har han kompisförbud i 2 dagar. Vilket han förstod idag när jag talade om det för honom och även förklarade kort varför. Han fick återge så att jag hörde att han förstod.

Men imorgon klockan 16 kommer vi ha en arg och sur unge som inte alls förstår varför han inte får ta hit en kompis eller åka till en kompis. 

Och när vi då berättar igen så har han aldrig hört det trots att jag fått återkoppling på det. 

Blir ofantligt trött av att hålla på och bråka med honom hela tiden. 

Kom med alla idéer och förslag ni kan tänkas ha för just nu står jag bara och bankar huvudet i väggen känns det som.



2 kommentarer:

Annie sa...

Din stackare! Det låter precis som de problem min släkting har med sin underbara tonåring... Har du provat med märkbara konsekvenser om han inte kommer hem när ni vill? Typ indragen veckopeng/godis, eller ingen dator på ett tag, eller vad det nu är han värderar i sitt liv (och som skulle göra ont om han förlorade ett tag)? Så fungerar det ju i vuxenlivet...

harope sa...

Jodå det är lite tonårsvarning på grabben :D Och jo därför har han kompisförbud då just kompisarna är den stora grejen just nu men han bryr sig inte riktigt, det var mer jaha och så rycka på axlarna. Därför jobbar vi mer med förstärka, verkligen berömma och belysa det bra men han verkar inte ta åt sig det heller och så är han glömsk.