Första kärleken kan vara så mycket än flicka möter pojke. I alla fall för mig.
Så min första kärlek träffade jag när jag fyllde 1 år. Hon var liten, knappt 30 cm hög, grönrutig klänning och en grönrutig rosett mellan sina stora runda svarta öron.
Hon heter Mimmi. Och hon var min stora trygghet när jag växte upp. Nu bor hon i min bokhylla i en fin korgstol. Där sitter hon och vakar över mig och min familj.
Och jag älskar henne lika mycket som den dag då jag först träffade henne.
Älskade Mimmi
Sen fanns det förstås en flicka möter pojke kärlek också. Eller typ. Jag tror egentligen mer att det var att han var väldigt snäll. Samtidigt som han var väldigt cool och hängde i dom mer populära grupperna.
Sen var han ju jättesöt och jättecharmig också och alla tjejer tror jag mer eller mindre var kära i honom.
Jag var livrädd för killar så jag pratade nog inte med honom mer än jag behövde så mer än klasskompisar var vi aldrig.
Idag förstår jag inte alls vad jag såg i honom men å andra sidan är jag ju en sådär 29 år äldre så......
//dag2.over.and.out.
1 kommentar:
oj så nött hon är lilla mimmi, men det visar ju bara hur mycket hon är älskad :D Kram
Skicka en kommentar