T´s avdelning har istid på torsdagar. Började förra torsdagen och då vägrade han att följa med överhuvudtaget utan istället var han kvar på dagis med lillebror.
Så vi sa att om vi kan så följer vi med när dom har skridskor så kanske det går bättre så imorse hängde jag med, egentligen skulle R ha gjort det men han är fortfarande jätteförkyld och eftersom han har jobbhelg så kanske 1 timme i en råkall ishall inte är nån hit.
T var lite halvanti från början, ville inte gå med dom andra, ville inte ha ryggsäcken och vill inte ha nån frukt innan dom skulle åka.
Men sen när så gott som alla kompisarna var ute på isen då kom han, tog mig i handen och sa " mamma, jag tror nog jag också vill åka skridskor" så snabba mamma skynda på skrillorna innan herrn skulle hinna ändra sig och bästa fröken K tog emot han ute på isen.
Det var läskigt. Han såg obekväm ut men sa inget om att han ville gå av isen eller några tårar utan han höll krampaktigt tag i K och så åkte dom en sväng. Han satt på en back som kompisen I puttade omkring och han provade själv med en back. Efter 10 min var han supernöjd och vill ta på sig skorna så då gjorde vi det och då fick jag också äntligen på han vantarna som han stenvägrat hela morgonen.
Det värmde så mycket i hjärtat att han vågade prova och att han tyckte det var kul :D
Bästaste T
med favvofröken K
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar