Jag blir fan tokig!!!!

Jag jobbar stenhårt för att hålla humöret jämt. Inte skrika och svära som värsta sjöbusen.

 Och det går rätt ok faktiskt.

Till en viss punkt på dagen.

Ca kl 20. Då är det meningen att mina barn ska gå och lägga sig.

Och har man haft en låååång dag med noll egentid eller bara är trött själv så vill man gärna att dom små gullungarna lägger sig ner och sover. Typ bara " gonatt mamma, puss och kram, snark"

I helvete heller!!

Även om dom har varit upp sen kl 06 så ska det vandras fram och tillbaka.
Hmmm undrar om jag ska ligga i min säng inatt. Eller vänta "brorsan vill du byta säng?"
I 5 min sen kommer man på att nä, jag ville nog ligga i min säng istället.
Och gud va kissnödig jag vart. Kanske vore gott med nåt att äta också när man ju liksom är uppe och springer.
Måste nog ha hela billådan i sängen. Och måste "viskskrika" 2 miljoner ggr att när "brorsorna somnat då vill man följa med ner".
Drabbas också att kramsjukan och måste kramas med pappa, farmor, tomten och vem fan som helst bara man inte behöver sova.
Och ordet sova får man inte heller använda för då blir man helt galen och bara skriker i minst 10 min.

Och när allt det där upprepats ett par miljoner gånger....

Ja då får mamman flipp. Och vrålar att om fadern i huset vill ha kvar några ungar är det bäst att han masar sig upp för trappen fort som fan!!!!

Och medan fadern styr upp hela alltet och kramar ungar till höger och vänster. Då sitter mamman på toan och hyperventilerar och stryper en handduk i fem minuter och sen går hon ut och så börjar vi om från början.

Jag är LITE LESS faktiskt på hela skiten och vill helst aldrig mer i hela mitt liv behöva natta några barn.

Men det funkar ju inte så nu ska vi tänka ut en ny strategie som förhoppningsvis funkar bättre än den här icket fungerande ingen alls egentligen strategin vi har.